Jag vill, jag kan och jag ska!

Vill, kan, ska....har du, liksom jag, tänkt på hur mycket de orden egentligen hör ihop? Kanske också i den ordningen...?

 

Det är mycket som jag vill, nu börjar jag också tro att jag kan, så då bestämmer jag mig för att jag ska. Jag tror inte längre att man kan vilja för mycket, däremot för lite. Kan man kunna för mycket? Om man kunde det vore vore det ja ganska knäppt..."jag kan för mycket, det måste jag ändra på!" Men att kunna för lite kan man ju.... Så när man tycker att man vill och kan något..då ska man (göra) det.

 

Från och med nu ska jag försöka att inte använda mig av "jag vill inte, jag kan inte, jag ska inte"...det måste gå, för jag vill, kan och ska :)

Och så hittade jag den här bilden, helt passande, men jag tycker att min ordningsföljd nog är lite bättre:

 

Jag vill skriva en bok (eller flera?), jag vet att jag kan det, så jag ska göra det. Jag har idén till innehållet inuti mitt huvud, bygger på efter hand, drar ifrån och lägger till, ändrar den röda tråden...så när tiden är mogen kommer det att knattra ordentligt. Skördetiden är ju ofta på hösten...om man sår lite tidigare. Jag har i många år tänkt att jag vill skriva en bok, men jag har inte tänkt att jag har kunnat, inte heller att jag ska göra det...så att bara vilja något räcker inte.

 

Det är befriande att skriva, därför är det väldigt konstigt att jag inte någon gång tidigare i mitt liv har skrivit dagbok. Jag har ofta tänkt att jag ska, har säkert också kunnat, men viljan har inte varit med. Men NU skriver jag dagbok, inte dumt alls....min vilja lockades fram, jag fick hjälp på vägen, och det tackar jag för! Vilken skatt man kunde ha haft...eller inte :)

 

Jag har gjort låtar till och från under flera års tid, jag ville, jag kunde, och det var vad jag skulle, det bara kom. Och jag fortsätter med det...så då är det ju nästa steg...nu vill, kan och ska jag låta andra höra dem. De blir som små barn...för mig...mina låtar...

 

Jag vill leva ett fritt liv...utan moraliska eller andra dumma begränsningar som finns överallt. Främst tänker jag på de som inkräktar på min integritet. Och det är många...hela samhället är numera uppbyggt på en bred stomme med långa tentakler som finurligt letar sig in och tar fäste innanför den (som jag ser det) privata rättigheten till mig själv och min egen identitet. Men jag gör vad jag kan för att undvika de tentakler som går att undvika...de är många fler än du tror! Glöm inte rätten till dig själv...

 

"Vadå fritt liv"....kraxar en del (de flesta..)..."du måste jobba och betala skatt! Samhället är uppbyggt så!" Men man kan väl få vilja att det ska bli en förändring...då kanske vi kan....jag ska försöka göra det, även om det bara är med mina tankar.... Vi kanske ska gå tillbaka till byteshandel? Ändra valutasystemet? Titta lite på "demokratin".... Låta folk tänka själva...Jag veeeeeeeeeeeeeeeeet att det är omöjligt för många att tänka så, men jag FÅR tänka så....det är vad jag vill, kan och ska :) Jag föddes inte till den här vackra världen för att göra sånt jag inte vill..så det så! För att få in lite solsken just här, så kan jag tala om att jag faktiskt under omständigheterna ändå tycker att livet är helt ok, ja t.o.m bra....men allt kan bli bättre...precis allt! Jag gör vad jag kan... (och jag har ett jobb, och jag betalar skatt...inte för att jag vill....).

 

Jag vill, kan och ska vara i nuet....(men man måste kanske besöka gårdagens minnen för att verkligen kunna vara i det?) Framtiden finns i alla fall inte än....för att inte tala om tiden...

Vad vill du?

Vad kan du?

Vad ska du?

 

 

 

 

 

 

 

12 May 2013